Benvenuti al Castellabate, Costa Cilento 🇮🇹😊☀️ del 3/4

Anländer Costa Cilento som är det näst största naturreservatet i Italien.

Båten vi tar från Amalfi lägger till i San Marco di Castellabate beläget längst med Cilento kusten.

Det är helt klart en lugnare kust vi har nått nu. Det var även så vi har planerat det. För att få kontrasterna. Det är en vacker hamn vi kommit till och det är inte många personer på plats. Det känns stilla och fridfullt men vi har svårt att hitta busshållplatsen. Den är knappt synlig och vi får sedan reda på att vi ändå passerat den flera gånger. Det enda som kännetecknar att det är en hållplats är en oansenligt papper på baksidan med busstider. Det är tydligt att här VET man bara var hållplatsen är eller så åker man inte buss.

Snart är vi dock ombord bussen som tar oss ca 10 minuter till grannbyn som heter Santa Maria di Castellabate. Den är nästan 3-4 gånger större än lilla grannen vi anlände med båten till och Santa Maria är en mysig liten stad som vi gillar direkt. Här byter vi buss och tar vi oss vidare med nästa lilla buss i de slingriga vägarna upp till den gamla medeltidsstaden Castellabate högt belägen mitt mellan San Marco och Santa Maria. Det är här vi skall bo de kommande 4 nätterna. Vilken miljö och vilket stilla ställe. Denna medeltida stad från 1123. Det är som tiden stått stilla i all evighet.

Vi vandrar genom slingriga små gator och trånga gränder den lilla biten ner mot boendet, här kan man lätt gå lite vilse så tack gode gud för GPSen i mobilen. Och vilken fantastiskt fin studio vi anländer till! Det känns som ett fynd 110 eur natten med 2 stora dubbelsängar och en bäddsoffa. Ja, inte för att vi 2 utnyttjade allt det. Men det var en fantastisk studio med en gemensam takterass och en fantastisk vy. Men det bästa var att lägga sig på natten med vid gavel på alla fönster och blicka över de medeltida taken där månen lyser vackert. Som i en saga.

Påväg till boendet

Vår utsikt från sovrumsfönstret

Här bor vi bra, vi går ut en sväng och hittar precis bredvid oss en underbar affär med frukt och grönt där vi får handlat lite med oss hem. Vi tar en liten promenad i den mysiga lilla byn före vi runt midnatt stupar i säng och blickar ut mot den vackra månen - La Luna 🌝

En av byns kyrkor

Vi får en liten sovmorgon och när vi vaknar så har vi inte fått handla frukostvaror ännu. Men att få slå upp ögonen till denna vyn? Kan inte bara det mätta?

Men eftersom klockan närmar sig brunch så vi lagar till en frukost bestående av pastapesto och tomatsallad denna dagen. Det kan väl aldrig någonsin bli fel?

Vi packar sedan ihop oss för dagen men beslutar att vi skall ta och gå ner till Santa Maria di Castellabate istället för att ta bussen. Det borde väl finnas en rakare väg att gå ner än den slingra vägen som bussen tar? Ja, om det nu finns en bättre väg så hittade iallafall inte vi den. Det var varmt, riktigt varmt denna dagen att gå ner till Santa Maria. Det blir en vacker men mycket varm promenad.

Vy ut över Santa Maria

Santa Marias gågata

Santa Marias strand

Santa Maria

Det var så ljuvligt att komma fram till den mysiga lilla staden och badet blir en njutning när det nästan kokar i vattnet när vi går i heta som vi var. Fint ställe! Vi ligger i badet länge, länge och det är först nästan när vi börjat frysa ( hur det ens var möjligt ) som vi ger upp och vandrar genom stan bort mot mataffären under tiden som vi upptäcker staden. Där handlar vi på oss lite färskvaror före vi går till bussen som klättrar med oss upp mot Castellabate igen. Vi missar precis den otroligt vackra solnedgången under vår bussfärd uppåt.

Santa Marias gågata

Santa Marias gågata

Vi känner att imorgon måste vi klara att pricka in att plåta solnedgången. Nu blir det att packa upp maten och efter en mysig kväll med god hemlagad middag så knoppar vi gott in i vår mysiga studio.

Nästa morgon avnjuter vi frukosten före vi drar iväg med bussen. Nu skall vi ta oss lite längre bort och tar bussen ner till utkanten av San Marco där vi byter till en större buss mot lilla mysiga byn Acciaroli. En av de byar där folk lever längst. Här råder ingen stress och maten är god och man rör på sig även som gammal. I min teori för att jag kan inte komma ihåg några trappor ? ;)

Visst är det en mysig stad där tiden står stilla, där polisen rör sig i golfbilar och det är genuint mysigt när vi går längst den lilla bygatan hittar vi en förträfflig liten butik som fixar vår mellis att ta med till stranden. En smörgås med buffalomozzarella och parmaskinka. Men att Acciaroli skall vara mera unikt än något annat i området? Nja, alla små byar här är verkligen trevliga. Men se själva! Ni får bilda er en egen uppfattning.

Acciarolis hamn

Gågata

Nu är målet att promenera längst med den oändliga stranden och komma till utkanten av alla badande.Vi får promenera riktigt långt förvånansvärt nog. Var kommer folket ifrån? Men vi hittar en underbar plats där vi badar länge, ja vi tom äter lunchen nere i vattnet och hälsar på de små fiskarna.

Väldigt lång strand

När vi är väl friterade så promenerar vi upp till vägen och hoppas att bussen skall stanna för oss. Vi är lätt oroliga när den kommer runt kurvan medan vi vinkar och döm av vår förvåning när den slänger sig ut till vägkanten. Vi springer över vägen och strax är vi på väg mot Santa Maria. Framme i stan Santa Maria behöver vi vänta lite på vår lilla buss upp mot byn så tar vi lite kallt och dricka under tiden och det smakar gott. Rippe, det smakar GOTT!

Kan det bli mer italienskt?

Vi är på bussen hemåt en timma tidigare än igår och vi inser att vi har ganska gott om tid för att uppleva solnedgången uppifrån Castellabate. Solnedgången blir magisk! Här kommer vi bomba med vackra bilder från vackra Castellabate.

När kommer hem efter att ha ätit någon glass så beslutar vi oss för att hyra en bil för ett dygn i Santa Maria och bege oss längre söderut längst med Costa Cilento kusten. Så snart är bilen bokad via nätet. Så klockan sätts och det blir tyvärr för få timmar sömn före det är dags att äta frukost och fixa picnic korgen inför dagen. Precis när vi skall gå ner till bussen för att åka och hämta hyrbilen och vi har packat ihop oss för att komma hem sent till kvällen och planerat för en 20-25 mils tur så ringer telefonen. Det är hyrbilsfirman som meddelar att bilen hade pajat vid tillbaka lämnandet. Det var såklart med stor besvikelse eftersom vi har packat för en bilytflykt och lagt maten i vår fina picnickorg. Vi får nu istället på 5 röda packa om och rycka på axlarna och besluta att vi tar samma buss ändå fast nu istället ner mot San Marco.

Vi tar beslutet att vi skall vandra från San Marco till Licosa. Där sirenerna kallat på sjömännen och stället som t.o.m nämns i Odysséen ( då Odysseus är påväg hem från Troja ) Den vackra vägen är skön och är växlande mellan otrolig hetta och sköna skuggpartier. Vi passerar oändligt vackra vikar och olivlundar och vi besöks av geckos som är nyfikna på oss.

När vi når Licosa så spanar vi in den lilla ön med fyren där det sägs att sirenerna lockat på sjömännen och dragit dem ner i havet av sin vackra kallelse.

Nu måste vi bada, här finner vi vår badvik för stunden och det blir även på denna stranden vi intar vår goda tonfisk/mozzarella sallad som vi fixat för dagen på vårt boende. Att själva korgen fick stanna hemma, det är en sak men maten fick iallafall följa med oss på dagens hike.

Vi var friska och fräscha efter en härlig lunch och ett par långa dopp. Så vi beslutade oss för att vandra vidare runt udden mot nästa stad Ogliastro. Men vi blev fundersamma när vi kom fram till denna skylten...

Hmm skall vi våga vandra vidare ? No entry.. undrar om det skrämmer mest eller om det är varningen  för giftiga ormar och vildsvin som skrämmer oss mest. Men vi är modiga (korkade?) och vi vandrar på. Det är tydligen så att vildsvinen trivs i dessa skogarna som ligger här. Vi klarade oss både besök av ormar och vildsvin. Men geckos lekte med oss lite så vi kunde hoppa högt. Vårt vapen var vår påse med smutsiga lunchtallrikar som vi skulle använda som machete. ( så hade nämligen Macgyver ha gjort.... )

Väl på andra sidan så blängde vakten på oss när vi plåtade skylten... vi var ute... vi hade klarat oss... Vi blev såklart kaxiga över att vi hade vågat! Vi såg rester av där vilsvinen bökat runt men annars har vi inte sett något annat än våra Geckoskompisar.

Vi hade tagit ett dopp halvvägs inne i området. Men när vi var framme i Ogliastro så tyckte vi att vi var väl värda både ett härligt dopp igen samt en iskall cola före vi tog bussen tillbaka igen mot Santa Maria di Castellabate.

Väl framme i Santa Maria så gick vi och handlade färsk fisk som vi skulle laga till hemma under kvällen. Men gud så bortskämd man är i Sverige med filéer. Det var ju inte helt populärt när vi bad honom ta ut inälvor och kapa huvud och fena. Men maten blev fantastiskt god och det blev en fantastisk middag vi kunde inta uppe på takterassen i kvällens magiska dis.

Framåt närmre midnatt beger vi oss ut i natten och besöker slottet samt äter ett par omgångar isglass denna mycket varma kväll före det är dags att lägga sig och sova för sista gången i Castellabate. På morgonen var det dags att packa ihop och vi är självklart  tvungna att bjuda er på el grand finale från Castellabate. Detta kyrkspelet som de bjuder på varje morgon kl 08.30

Vi ses i Roma