Ăntligen Ă€r vi framme vid underbara Praiano. Den mysiga och lite personligare lilla grannen till Positano. Det kĂ€nns skönt att efter 4 Ă„r igen vara tillbaka pĂ„ underbara Hotel Villa Bellavista. Precis som det betyder - huset med den vackra vyn. Nu sitter jag och skriver pĂ„ balkongen pĂ„ vĂ„rt rum, med ett glas Prosecco och hĂ€rlig utsikt över havet. Italienska gubben under oss blev glad över korken som smĂ€llde ivĂ€g och skrek högt - Champagne! =)
Vi har hunnit otroligt mycket sedan vi lĂ€mnade Sverige under söndag kvĂ€llen för 3 dagar sedan. Men dagarna har ocksĂ„ blivit lĂ„nga sĂ„ vi kommer nog sova gott ikvĂ€ll efter den stora middagen. Det Ă€r pĂ„ samma gĂ„ng charmen och det trĂ„kiga med att komma tillbaka till samma stĂ€lle som tidigare. Man kĂ€nner redan till ”the neighbourhood” blir inte lika mycket nytt att upptĂ€cka, men samtidigt Ă€r det skönt eftersom man inte behöver springa ut och ”kolla lĂ€get” med precis allt. Vi vet redan maten Ă€r fantastisk hĂ€r, sĂ„ nĂ€r vi sĂ„g ett erbjudande av ett paket med halvpension sĂ„ bokade vi det direkt, i paketet ingĂ„r Ă€ven en dagstur till ön Capri. HĂ€r skall vi nu stanna i 5 nĂ€tter.
Men nu, till vad vi haft för oss fram tills att vi kom hit till Praiano
I lördags slutade Gothia Cup, vi hÀngde kvar in i det sista och vandrade hem goa och glada efter sista finalerna pÄ Gamla Ullevi. SÄ det var bra att vi hade söndagen pÄ oss att packa och röja lite hemma och det var perfekt att snÀlla far/morfar hÀmtade oss hemma kl 17.00. Vi var tidigt pÄ flygplatsen redan lite mer Àn 2 timmar före avgÄng. KÀndes ganska soft och skönt. Vi kunde komma ikapp oss lite i mailen osv.
Vi landade i Rom ca 2 timmar före vÄr buss skulle avgÄ mot Neapel. SÄ vi hade gott om tid att Àta en smörgÄs och dricka lite fÀrskpressad juice. Vi hade bokat en buss med Fiumicinoexpress som skulle ta oss direkt frÄn Fiumicino till Neapel och den avgick precis utanför Terminal 3, kl 00.45. VÀldigt smidigt och vi var inte mÄnga pÄ bussen, snart hade vi lagt oss tillrÀtta och sussade gott.
NÀr bussen anlÀnde Neapel var klockan strax 4 pÄ morgonen. Staden lÄg öde nÀr vi vandrade mot hotellet. Det var endast vi och nÄgra eh* ja tvivelaktiga lÀttklÀdda damer vid vÀgkanten. Vi hade bokat ett 4 stjÀrnigt hotell med gÄngavstÄnd frÄn stationen. NÀmligen Hotel San Pietro som hade öppet dygnet runt. NÀr vi knackade pÄ dörren runt klockan 4 pÄ morgonen var receptionisten lite konfunderad nÀr vi stÄr dÀr varma, trötta och svettiga med varsin ryggsÀck. ( Ja det var redan 25 grader varmt ) Han sÀger snabbt och sÀkert att hotellet Àr fullsatt. Han var nÀstan pÄ vÀg att dra igen dörren nÀr vi fick snabbt förmedlat att vi har ett bokat rum men först inför kommande natt. Nu blev vi vÀlkomnade med öppnade armar och han frÄgade om vi ville ha kaffe, te, cola, vatten eller nÄgot annat. Vi tackade vÀnligt, men sa nej tack men bad istÀllet om att fÄ lÄna ett badrum och nÄgon yta dÀr vi kunde packa om lite. Vi packade om för att kunna ha med oss endast en lÀtt ryggsÀck för dagen. Han erbjöd att vi skulle fÄ rummet redan om nÄgra timmar eftersom nÄgra precis skulle checka ut. Men vi tackade nej och sa att vi inte Àr tillbaka till dess och han tog hand om vÄra vÀskor in pÄ kontoret nÀr klockan var nÀrmre 5 och vi lÀmnade hotellet för Ànnu en upptÀcksfÀrd. Nu började Neapel vakna till liv nÀr vi begav oss ner mot hamnen.
Portarna till hamnen skulle öppnas klockan 05:00 och det var vi samt de som skulle ombord pÄ bÄtarna som köade för att komma in i hamnomrÄdet. Ja alltsÄ vi gÄendes och de andra med sina gulliga mini lastbilar fullastade med vattenmeloner etc. Ja de skall ut till öarna med leverans och tar första avgÄende bÄt. Det var alltsÄ inte den vanliga turisthamnen vi hamnat vid. Men det passade oss perfekt eftersom denna bÄten avgick tidigare. VÀl nere i hamnen med inköpta biljetter sÄ beslutar vi oss för att ta nÄgot lÀtt att Àta. Vi blir förundrade över stÀllet som var super modernt och helt prickfritt perfekt som ligger dÀr nere i hamnen, stÀllet platsar pÄ vilken boulevard som helst. Efter en italiensk frukost = kaffe med croissant sÄ Àr vi ombord pÄ bÄten kl 06:15 som tar oss ut till lilla ön Procida strax utanför Neapel.
 |
| Hamncafét |
 |
| BÄten gÄr via Procida till Ischia, den vackra ön vi bodde pÄ för 4 Är sedan |
 |
| Solen pÄvÀg upp pÄ morgonen |
 |
| Hamnen pÄ Procida |
 |
| Procida |
Det Ă€r underbart att komma fram helt ensamma som turister. Ăn var helt stilla och det var jĂ€tte skönt nĂ€r vi började vandra ivĂ€g. Vi var först in i den lilla nyöppnade butiken och vi fick fylla pĂ„ matsĂ€cken med ljuvlig frukt och vĂ€lkylt vatten. Nu undersökte vi den vackra och sköna ön. Vi gick inte runt hela Procida, men det var inte lĂ„ngt ifrĂ„n. Doppet var ljuvligt nĂ€r det blev dags för badpaus.
Efter badet gick vi upp för trappan som bestod av 178 trappsteg och nÀr vi sedan i toppen av trappan skulle byta om sÄ gjorde vi dagen för stÀdaren som hade svÄrt att sköta sitt jobb. Vet inte hur mycket han tittade pÄ trappan dÀr han skulle sopa men vi hade svÄrt för att hÄlla oss för skratt. För jag blir förvÄnad om han sÄg nÄgot annat Àn 2 besvÀrade tjejer som bara försökte byta om till torra klÀder.
Man mÀrker Àven nÀr vi vandrar att hÀr behövs inte bilarna att lÄsas, fönster Àr öppna och nycklarna sitter kvar i tÀndlÄsen. NÄgra trevliga saker Àr att det anvÀnds flitigt av elcyklar pÄ ön, samt att ett flertalet filmer Àr inspelade pÄ Procida. Vi avslutar ö-vistelsen med att Àta lunch pÄ ett pastastÀlle. Det blir mixed sallad och pasta frutti di mare.
 |
| Ser ni nycklarna? |
Nu börjar tröttheten krypa sig pÄ och vi tar oss mot bÄten som tar oss tillbaka till Neapel. Vilken skillnad pÄ den staden vi lÀmnat arla morgon. Nu var det full aktivitet och kaos med bilar, mopeder och motorcyklar i en salig blandning nÀr vi promenerar tillbaka till hotellet. Nu var inte vÄr vÀn i receptionen kvar lÀngre utan 2 andra som skrattandes vÀlkomnade oss med öppna armar och undrar vad vi varit hela dagen. Vi var redan kÀnda pÄ hotellet och de hade redan burit upp vÄr packning till vÄrt rum. Nu var det skönt att duscha samt byta om till frÀscha klÀder i vÄrt vÀldigt fina rum.
Men vi beslutar oss för att inte sova och beger oss istÀllet ivÀg ut i stadshavet igen. Nu promenerar vi mot shoppinggatan Toledo. Men vi Àr lÄngsamma och det Àr mycket att se. En vÀldigt mysig stad och nÀst intill inga turister dÀr vi gÄr. Framme vid shoppinggatan hittar vi dom igen. Ja alltsÄ turisterna, men istÀllet hittar vi inget att shoppa. Vi blev dock vÀldigt förvÄnade över stadens H&M som var jÀtte stor och otroligt fin med flera vÄningar.
Vi gÄr ner mot Funicolare centrale, bergsbanan som tar dig uppÄt i Neapel. Men i de flesta stÀder dÀr man tar en funicolare sÄ hamnar man pÄ en vacker utsiktsplats. Det kanske finns, men vi hade inte planerat besöket sÄ vi hittar iallafall ingen dit vi kom. Det finns dock 3 funicolare i staden sÄ kanske nÄgon av de andra leder till nÄgot eller sÄ hittade vi bara helt enkelt inte utsikten vid vÄr bana.
Vi beslutar oss att gÄ ner not stan igen. Helt galet beslut visade det sig, det var trappor, trappor och trappor och Äter trappor. SÄ vi var helt döda nÀr vi Àntligen kommer ner till vÄr utgÄngspunkt igen. Nu skulle vi ta oss till den pizzerian vi hade valt ut för god Napoleansk pizza.
Den moderna pizzan "föddes" nĂ€mligen i Neapel i slutet pĂ„ 1800 talet. Den perfekta pizzan heter Margaretha. Den föddes 1889 dĂ€r Queen Margaretha of Savoy skulle bjudas pĂ„ pizza. Det skulle göras med den italienska flaggan; Mozzarella, tomatsĂ„s och basilika. Ja i Italien Ă€r helt klart den pizzan "a must". Men stĂ€llet vi skulle Ă€ta pĂ„ hade tyvĂ€rr stĂ€ngt. SĂ„ vi fick nöja oss med en pizzeria vi bara hittade. Ăven hĂ€r smakar pizzan gudomligt, vilket italiensk pizza ( nĂ€stan ) alltid gör.
 |
| Margaretha |
DÄ hade vi gÄtt konstant hela dagen sedan 7 pÄ morgonen och det var med vÀrkande fötter vi hoppade pÄ bussen tillbaka till hotellet kl 22:35. Skrattandes blir vi vÀlkomnade igen till hotellet. Crazy girls. Vi sover snart gott och klockan Àr redan midnatt.
Upp och hoppa, solen skiner för fullt och dags för frukost uppe pÄ taket.
 |
| Utsikt frÄn taket |
Sedan Àr det dags att checka ut och gÄ tillbaka till stationen igen. Nu skall vi ta tÄget Circomvesuviana mot Pompeii. Vilket kaos! Varenda turist i hela Neapel, vare sig man Àr Italienare eller svensk skall till Pompeii. SÄ vi knör oss pÄ ren Göteborgska in med ryggarna pÄ tÄget. Det Àr varmt, riktigt varm och massor av folk.
TĂ„get passerar massor av hĂ„llplatser dĂ€r knappt nĂ„gra gĂ„r av, sĂ„ kommer vi fram till Pompeii sĂ„ vĂ€ller nu horderna av tĂ„get. Vi skrattar högt nĂ€r vi ser köerna till utgrĂ€vningarna. Skall vi verkligen dit idag? Ăr det möjligt? Vi blir tveksamma. Vi hade planerat att Ă€ven besöka Vesuvio denna dagen men det visade sig att den hade stĂ€ngt pga en brand som hĂ€rjat uppe vid vulkanen för bara nĂ„gon vecka sedan. Men vi hade fĂ„tt besked pĂ„ detta dagen före, annars hade vi Ă„kt tidigare frĂ„n Neapel. Vi gĂ„r till vĂ„rt B&B vi hade bokat sedan en tid tillbaka; B&B La Casa Di Plinio. JĂ€tte mysigt litet stĂ€lle och super hĂ€rlig familj som driver stĂ€llet. De förklarar att vi borde gĂ„ in vid entrĂ©n i stan vid Anfiteatern istĂ€llet. Ăven hĂ€r var det kö men mycket mindre. Barn t.o.m 17 Ă„r Ă€r gratis och ungdomar mellan 18-24 Ă„r som Ă€r medlemmar i EU Ă€r halva priset. SĂ„ se till att ha med passet! Jag kostade 13 € i intrĂ€de och Tricia hĂ€lften pĂ„ det. Vi hade inte med passen men tur nog hade hon ( ha ha sitt helt nya ;) körkort i mobilskalet.
Vi hade fÄtt berÀttat att omrÄdet skulle vara stort. Men vi hade svÄrt att uppfatta ÀndÄ hur stort det Àr. Det Àr helt enormt och det Àr samtidigt skrÀmmande och helt fascinerande att denna staden Pompeii fortsÀtter att grÀvas upp Àn idag. TÀnk er att hela stadens invÄnare dog och att det Àr sÄ vÀlbevarat efter 2000 Är. Man funderar nÀr man gÄr dÀr, hur sÄg det ut nÀr det hittades? Hur mÄnga mÀnniskor och timmar har det lagts ner med utgrÀvningarna under alla dessa Är sedan de startade 1748?
Som vÄr vÀrdinna sa, urgrÀvningarna frÄn gamla Pompeii Àr mycket större Àn dagens moderna stad Pompeii. Ja vi hade iallafall inga problem att spendera 7 timmar dÀr inne. VÄr vÀrdinna skickade med oss varsin smörgÄs och varsin flaska vatten sÄ vi fyllde endast pÄ med en glass och ytterligare en vattenflaska under dessa 7 timmar. Vill man vara dÀr inne hela dagen skulle jag rekommendera att man gÄr ut vid utgÄngen Anfiteatern. DÀr kan man dÄ fÄr ett armband, gÄ ut och Àta lunch och sedan gÄ tillbaka in igen. Detta armbandet gÄr dock endast att fÄ vid den ingÄngen. Det var helt klart mest folk dÀr inne runt 14 tiden, sÄ vill man gÄ halvdag sÄ skulle jag sÀga att det verkar bÀttre att vara dÀr kanske kl 15.00 till 19.30 dÄ de stÀnger. Men det Àr stort sÄ man hinner inte mycket dÄ pÄ den tiden. Vi var dÀr 7 timmar men hade lÀtt kunnat tillbringa Ànnu flera timmar dÀr.
 |
| Vesuvius i bakgrunden |
 |
| SĂ„ fina detaljer |
 |
| Mini amfiteater |
NÀr vi var klara efter denna fantastiska heldagen var vi Äter slut i benen, sÄ det var en fröjd att glida in pÄ restaurang La Vinicola nÀra samma utgÄng och Àta en helt fantastisk middag. Bruschettas med underbara tomater till förrÀtt och en husets ravioli och en carbona och sedan delade vi Àven pÄ en sallad samt en god stor tunn köttbit i citronsÄs. SÄ ljuvlig delikat. Det hela slank för mig ner med ett glas av husets vin.
 |
| Restaurang La Vinicola |
KvÀllen avrundades med Italien-Sverige matchen pÄ tv:n pÄ vÄrt rum. Vi hittade iallafall inget stÀlle som visade matchen. Men vi var nöjda att hitta den pÄ vÄr egna tv till vÀrdfolkets förvÄning. Sedan tog vi en nattpromenad bort till Carrefour som har typ ALLT, och fyllde pÄ förrÄdet för kommande dags utflykt. Lite skoj bara att det "bippade" oss i kassan som turister. AlltsÄ va? Jag var tvungen att frÄga om jag sÄg rÀtt. Hon sa det var för discount...jomen visst du... det lÄter vÀl bra. Men vi hade ju inte köpt mera Àn att vi hade koll pÄ att summorna stÀmde med vad det var skrivet inne i butiken. Hmm... skumt..
Hur som helst det var en vacker natt och med trötta ben vi slÀpade oss till boendet och la oss ner pÄ kudden - sedan kommer vi inte ihÄg mera...
 |
| IngÄng till vÄrt rum |
PÄ morgonen vÀntade en helt fantastisk frukost och vi blev tillfrÄgade vart vi skulle, om vi ville ha tips om nÄgot och vad vi önskade till frukosten. Det var ljuvligt fÀrskt allt som serverades och vi var mÀtta och belÄtna nÀr vi packar ihop för att börja en liten "omvÀg" till Praiano. Vi skulle nÀmligen ta tÄget till Castellammare di Stabia. DÀr finns en funicolare som gÄr upp till Monte Faito. Vi var dock osÀkra pÄ om det var stÀngd eller öppen. Hittade nÄgon pÄ nÀtet som undrade varför den var stÀngd och nÄgon som ganska nyligen skrivit en fantastik recension. NÀr vi kommer dit blir vi glada. AvgÄngstiderna stÄr dÀr och frÄgan Àr om vi kommer hinna med den som skall precis gÄ. SÄ vi skall köpa biljetterna och dÄ meddelas vi att den tyvÀrr har stÀngt. Underligt att det inte stÄr nÄgot dÄ vid biljettluckan? Ja hur som helst var vi förberedda pÄ det och detta fÄr bli en sÄdan sak vi fÄr spara tills nÀsta gÄng. Ni vet lite sÄdana saker mÄste man ÀndÄ spara pÄ.
Vi beslutar oss för att inte ta oss till Praiano via Sorrento/Positano och ej heller via Salerno/Amalfi eftersom bÄda dessa vÀgar har vi tidigare rest sÄ vi vill nu ta vÀgen rakt över bergen istÀllet. DÄ reser man frÄn Castellammare till Agerola, byte av buss som gÄr till Amalfi och frÄn Amalfi till Praiano. NÀr vi Àr i Castellammare vet vi att bussen gÄr till Agerola och vi vet vilken tid och frÄn vilken vÀg den gÄr. Men sedan dÄ? Helt omöjligt att hitta bÄde vilken hÄllplats och var vi köper biljetterna. Inga i byn vet! Till slut med 0 minuter tillgodo, sÄ har vi biljetter och lokaliserat hÄllplatsen och fÄr dÄ springa med vÄran packning till bussen ( tack gode gud att vi reser med vÄra ryggor )
VÀl pÄ bussen Àr vi nöjda med valet av resvÀg, det Àr vacker vÀg dÀr bussen rusar i slingriga vÀgar uppÄt och uppÄt. Vi kÀnner oss privilegierade nÀr vi sitter pÄ bussen. TyvÀrr kommer inte bilderna till sin rÀtt.
NÀr vi kommer till den lilla byn Agerola Àr det dags att gÄ av. Det Àr hit vi kommer ÄtervÀnda till ( hoppas vi ) om nÄgra dagar för att vandra lÀngs gudarnas stig ( the path of gods ). Det Àr inget folk, men de fÄ som Àr hÀr Àr turister. Ja dessvÀrre precis som vi, men samtidigt lite trÄkigt och nÀr vi tar en liten snabb lunch blir vi ganska snorkigt bemötta för första gÄngen pÄ dessa dagar. Men vi fÄr i oss lite brÀnsle trots allt och det Àr dags för nÀsta buss ner till Amalfi.
HÀr gÄr det undan i snÀva kurvor och rÀdda turister i sina mötande bilar och det stupar lÀngst sidan men utsikten Àr bedövande vacker. Vi kÀnner oss trygga, vÄr chauffören Àr duktig, ett riktigt proffs och tutar dessutom högt och tydligt i varje kurva. VÀrre vÀl nere i Amalfi. Ha ha, ja hÀr möter vi ett turistkaos utan dess like. Vi försöker lokalisera bussen pÄ den helt obefintligt uppmÀrkta busstationen och dÄ har vi ÀndÄ varit hÀr tidigare Àr bÀst att tillÀgga. Vi inser att bussen precis rullat ivÀg helt knökfull. Nu gÀller det att vara pÄ tÄ inför nÀsta avgÄng. Nu öppnar himlen sig, Tricia fÄr rÀdda sig och lilla ryggan under trÀdet. Jag offrar mig och stÄr ute i ösregnet och kön vÀxer och vÀxer. NÀr bussen kommer försöker nÄgra hollÀndare att knö sig in och trÀnga sig. Det skulle de inte ha gjort. De hamnar lÀngst bak i kön, vi som stÄtt dÀr i ösregnet blir sÄklart hela gÀnget sura i dubbel bemÀrkelse. Vi lÀmnar stationen pÄ den vÀlfyllda bussen. Halva kön stÄr kvar och karma is da shit, sÄ stÄr sura hollÀndska familjen kvar lÀngst bak i kön.... men ÀndÄ torra....i motsats till oss eller framför allt mig. Men vi kommer pÄ bussen bland de första och fÄr sittplatser. Den Italienska damen bredvid Tricia pratar oavbrutet med henne pÄ en blandning av alla sprÄk. Hon gillar helt klart svenskar.
Nu kÀnner vi igen oss. Vi Àr framme vid vÄr hÄllplats.
Vi Ă€r framme vid vĂ„r lilla vĂ€g ner mot vĂ„rt lilla Bellavista. HĂ€r som vi skall tillbringa 5 nĂ€tter och Ă„terupptĂ€cka det vi Ă€lskade sist och förhoppningsvis hitta nya smĂ„ favoriter. Nu gĂ€ller det att tagga, men först gĂ€ller det att vila sig lite iform. VĂ„ra kroppar Ă€r slitna efter MĂ
NGA timmar promenader bÄde uppför, utför och nedför i det varma klimatet. Imorgon blir det en vilodag. SÄ vi hörs igen om nÄgra dagar. Bentornato!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar