torsdag 24 juli 2014

Sista dagen Gothia cup 2014.... mycket försenat inlägg = sorry =)

Hej alla, ursäkta mycket sent sista inlägg från Gothia, det kom sedan mycket mellan. Så ni får nu läsa detta som det var förra veckan =) 

Imorse ringde klockan tidigt, typ arbetsdag trots semester så upp och hoppa och strax väcka Tricia. Hon visste att nu gäller det att ligga i för nu är det vinna eller försvinna, samt jag hade hotat med att hon skulle få mura glasbetongväggen dagen efter om de åkte ut... ;) Så mot Bläsebovallen där vi anlände strax efter 8. 

Det går ca hälften av första halvlek och vi får in ett mål. Underbart !  






Men när inte mycket återstår av andra halvlek så fälls Tricia. Jag står då på andra sidan planen och ser bara att hon ramlar och blir liggandes. Jag hör en man vråla att domaren skall blåsa av. Jag förstår jag bör ta mig ditåt. Jag var dock för långt bort för att höra Tricias smärta/skräck som de närmre gjorde. Då hade det tydligen sett konstigt ut, armbågen hade hamnat ur led. När jag kom dit hade den hoppat tillbaka. Så i förvirringen insåg jag inte riktigt vad som skett.

Hur som helst efter en stund får vi Tricia av planen. Jag förstår av hennes ansiktsuttryck och svettdroppar i pannan att hon mår inte prima. Men hon sätter sig i avbytarbåset med armen konstig och dricker och jag torkar hennes svett. Nu är hon arg, hon vill ju spela.... Men smärtan tar överhand.

Spelet fortsätter under tiden på planen med en hörna och den går in och snart är matchen slut och det blir dags för straffar. Som vi lyckligt nog vinner  (tack och lov för det ) och under denna tiden torkar jag tricias svettdroppar i ansiktet och ger henne vatten i flaskan. När matchen slut så rusar vi iväg mot Östra sjukhuset.



Konstigt nog ännu inställda på att få smärtstillande och ev spel i nästa match.

På vägen till östra insåg jag att det kommer nog inte vara möjligt då jag såg smärtan Tricia hade. Till barnakuten och där blev vi mycket väl mottagna. Vi får snabbt träffa läkare in med smärtlindrande och in på röntgen. Väl där såg jag när Tricia lade upp armen för att röntgas att detta blir nog inte bra. Det var ordentligt svullet resan nu. Och även om röntgen sköterskan inget sa så såg jag på hennes min att nja nu var nog Gothia förbi för Tricia....

Lika snabbt igen tillbaka till läkaren som mycket riktigt bekräftade detta, i ärlighetens namn minns vi sedan inte allt hon sa. När hon pratade om lång rehab så föll gigantiska tårar, läkaren trodde självklart smärta. Men för Tricia var det att hon insåg att det blir ingen gothia och fotboll på ett tag. Jag såg semester planerna flyga och hon antagligen fotbollar...

Läkaren fattade snart hur det låg till och rättade strax med att gothia är slutspelat och rehab kommer bli lång men hon skall nog kunna spela fotboll snart igen. Fast om 2 veckor skall vi tillbaka, då när svullnaden lagt sig och våra knoppar kan ha fokus så kommer vi säkert förstå mera....och då vet såklart även läkaren mera.


Just nu vet jag att armbågen varit ur led, en mindre spricka i benet. Armbågsbenet är skadat och även ligamentet är helt sönder.... Det röda fina Torslanda gipset är på plats.

Ja ja när väl gipset var på och smärtstillandet börjat verka så mådde hon lite bättre igen och vi kunde via matintag ta oss till Torslandas nästa match. Fast som åskådare då...





Nu spelade tjejerna 0-0 och det blev åter straffar. Nu blir det dock vi som drog det kortaste strået och får se oss besegrade av Lira från Luleå. 



Nu var det slutspelat för våra tjejer i gothia 2014. 

Vi njöt sedan av resten av Gothia som åskådare med kompisarna på de olika planerna. Och nu längtar vi både till Gothia nästa år och att Tricia får komma tillbaka till sjukhuset och få reda på när hon får spela fotboll igen.

Vill som vanligt tacka alla underbara tjejer i Torslanda, alla härliga tränare och föräldrar och mor/farföräldrar och alla som gör detta till att bli så otroligt kul, trots att det blev aningen snopet avslut för Tricias del.

Nu skall vi njuta så gott det går av semester/sommarlov och fotbollsuppehållet. 

Over and out until next time!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar