Party on the beach

Ja då så har man upplevt ett Valentine party i Filippinerna på Yooneek, Bantayan. Det var kul och annorlunda. Det var buffe och tydligen om man hade haft koll från tidiga partyn så gällde det att vara där tidigt så inte maten skulle sina. Men trots det så var partyt var kul med uppträdande och en del underliga personer samt några viktiga personer från the community. Vi hade bokat bord tillsammans med Bengt och Eva från Göteborg ( de som vi tog båten från Malapascua ihop med ) Men natten fick inte bli för sen för vi skulle vidare tidigt nästa morgon. Vi skulle åt vårat håll och Bengt och Eva åt ett annat håll.

Bengt & Eva - goa vänner =)

Tricia och jag hade en härlig dag före detta, då vi promenerade en bit bort, träffade på cyklande tuppar och kossor, getter och självklart galande tuppar i all oändlighet =)

Tricia på väg mot snorkelstället

Tricia snorklar på Bantayan

Fikapaus =) Slå det stället ni !!!

Vi hade tänkt att få i oss lunch på vägen, men ställena lyste med sin frånvaro och 1liter Pepsi var det vi kunde vi uppbringa på vägen, så när vi kom till ett snorkelställe längre ut så fick vi go sockerkick av vår 1liter Pepsi och alla hjärtans dag gelehjärtan från Sverige. Fnissiga så promenerade vi tillbaka från bushen och fick så småningom syn på på en cykeltaxi. Nu varma i kläderna som vi var så erbjöd vi honom 20 pesos för att cykla oss till byn. Oj vad vi skrattade. Men det blev att få gjort lite inför nästa avresa, köpa lite till färjturen och lämnade tillbaka hyrda snorkelgear mm

Udda personligheter ? ;)

Beachparty =)

Nu närmade sig klockan 18-18.30 då festen skulle börja, då kom vi "hem" lagom smutsiga och skrattiga och insåg att det var inte vilka gäster som helst utan det var uppklätt och vi fick leta fram det enda vi hade som var lite mera "valentine party" med oss. Det var självklart magiskt med strandparty och uppträdande på stranden med mera. Så vid midnatt fick vi ta vårat förnuft till fånga. Kl 6 ringde klockan och det var dags att kolla mailen med mera. Men nej, normalt var vårat "hotell" fullt av liv kl 6 på morgonen. Men inte dagen efter årets fest och internet var att glömma och det var med viss risk att missa färjan som vi fick serverat och ätit våran frukost men personalen var gullig nog att erbjuda oss skjuts till färjan.

Bye Bantayan

Färjan från Bantyan

Vi kom i tid och nu var det dags att åka tillbaka till Cebu för att komma iväg till nästa ö på vår resa. Ön Panglao som ligger strax utanför Bohol. Så det var färja Bantayan/Santa Fe till Cebu ön/Hagnaya. Väl i Hagnaya var det dags att leta upp en gul Ceres buss igen för retur Cebu city. Men det behövdes inte för bussen hittade oss. Så det var lite samma visa igen, bussen var på väg redan. Fick syn på oss i hög fart. Åkte mot oss jag fick syn på att det var Cebu skrivet på bussen och vinkade till. Efter det tog det typ en tiondels sekund för 2 konduktörer på bussen att hoppa ut och i princip putta in oss i bussen och innan vi var ombord så var bussen på väg  och vi med våra ryggor for som små vantar i bussen. Ha ha vilken syn för gudarna helt säkert =) Ca 3 timmar senare och ca 27:- per person fattigare ( !!) för bussbiljetten var vi framme i Cebu city. I ösregn tog vi oss till SM mall ihopknödda i en Jeepney med ryggor etc och fick på SM fixat nya pesos, och äta lite. Liten note bara att när man går igenom bågarna till SM mall, så är det en skylt på dörren med vapen som är överstrukit. Så det är ju bra att man inte får ha med sig vapen in ;) Kul nog när vi var inne i Converse butiken så såg jag någon vinka till oss glatt och det var systern till ägaren på Exotic ( Malapascua ) och hon var minst lika glad att se oss som vi henne. Konstigt i denna stora staden så hade hon sett oss gå in i butiken där.... Så vi pratade lite med henne före dags för maten. Underbar thai blev det nu till middag.

Taxi mot färjan som skulle ta oss Cebu - Tagbilaran/Bohol. Åhhh vi som inte hade kollat färjetiderna pga att vi inte haft internet på ett tag så var det självklart många timmar till nästa avgång. Men som av en slump frågade jag i luckan om detta var enda färjan och det var det alltså inte, så vi tog oss till nästa kontor. Och fick där syn på att en färja skulle gå om endast 10 minuter, vi trodde väl inte det var möjligt men väl framme för vår tur frågade vi om vi skulle hinna med färjan. Ja men run säger de till oss - vi springer och man blir ju aningen stressad när man skall in genom säkerhetsbågar, knarkhundar etc före vi når speedfärjan och vi inser att vi måste haft jädrans flax för det är typ fullt på färjan, vi måste haft tur med att fått sista platserna.

Färjan till Tagbilaran

Sedan var det dags igen.... vi var beredda denna gången men när vi kom ut från färjelägret så kom det ändå- 1000 som drar och sliter i oss. Vilka små mumsbitar vi måste vara för dessa som skall få en att ta deras taxi, cykeltaxi, moppe med mera. Men det finns ju en taxilinje, så kan inte fatta varför vi skall ta en annan snubbe. Så när vi går till taxilinjen och tar taxin längst fram så skriker alla och gapar - helt otroligt ! Men självklart till glädje för taxin som står längst fram och är helt trött.... Har troligtvis stått där ett tag...

Nu hade vi ingen aning vart vi skulle bege oss. Vi hade inget bokat och inget kollat upp. (ingen internet ) Så för att börja någonstans tog vi taxin till Mikes ställe - Alona studios. Vi hade haft mail kontakt men deras ställe men var då fullbokat. Men man vet aldrig... Så taxifärden gick dit. Men japp, det fanns inga rum. Men de visste att ev. ett annat ställe bakom deras. Dit gick vi och tog in på Eduardos. En privat snubbe med gigantiskt hus och som byggt lite privata bungalows på tomten. Så det är med an härlig känsla man kan bada i hans fina pool, spela biljard och ha hjälp av alla hans vakter som bemannar stället dygnet runt. Vi trivs där, lite avsides är det tyvärr men vi betalar 227:- sek per natt för vårat fina och perfekt städade bungalow.

Men det roliga är att det är typ bara några bungalows, men den brevid oss bor det självklart 3 yngre svenska killar i. Nu var kvällen sen och vi försökte fixa internet och mat. Internet gick inte men mat fick vi. Här i Alona är det helt klart mera folk och turister ( svenskar ) Men när vi kom tillbaka till bungalowen så föll typ allt i den nya fina bungalowens badrum ihop. Ha ha... så vi fick en hink med vatten för att klara natten och överallt var det vatten. Men vår handyman fixade det Lördag förmiddag =) Ikväll skriver Tricia mera om Lördagen  och Söndagen på detta stället. Kram till er alla - vi mår prima och har det superbra.